Vilken bolagsform ska jag välja?
Valet av företagsform har flera aspekter. Nedan går vi igenom några grundfunderingar som är bra att ha med sig när det är dags att starta företag.
Företagsformerna enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag och ekonomisk förening har alla vissa ”rykten” och ibland ”myter” omkring sig. Givetvis finns det anledningar till detta – i vissa branscher har det historiskt varit vanligare med ekonomisk förening, i andra fall kan det vara stökigt kring till exempel ett solidariskt ansvar i ett handelsbolag.
Självklart ska du försöka förhålla dig objektiv i valet av företagsform, men viktigt är att fundera igenom saker som ansvar (risk i verksamheten), antal personer (fler delägare), framtiden, ekonomi och skatter. Ibland är det lätt att stirra sig blind på de 50 000 kr som krävs i aktiekapital, och i andra fall räcker det gott och väl med en enskild firma.
Ur mitt perspektiv som affärsutvecklare kan jag utifrån det senaste året säga att vi på Science Park endast haft några enstaka starter av handelsbolag – och det har även minskat med åren. Utan att lägga ut texten, så är enskild firma (enskild näringsverksamhet) och aktiebolag de absolut vanligaste bolagsormerna i vårt dagliga arbete. De övriga två – kommanditbolag och ekonomisk förening – hoppar jag över helt och hållet i det här inlägget. Här finns en uppradning av företagsformerna med huvuddrag och skillnader. Ekonomi och skatter förtjänar ett eget inlägg.
Antalet har betydelse
Antalet personer som ska vara med i bolaget har givetvis betydelse. En enskild firma (EK) är endast för en person. Är ni flera inblandande som ska jobba tillsammans behöver ni registrera en firma var, och samarbeta kring vissa projekt över tid.
Aktiebolaget (AB) är ett stadigt alternativ där ni kan fördela ägarandelarna i företaget, baserat på till exempel arbetsinsats eller andra aspekter. AB är också det alternativ som gäller om ni vill ta in fler delägare eller investeringar. Det finns en tydlig lagstiftning kring AB. Vid start av ett AB krävs 50 000 kr i insatt kapital.
Ett handelsbolag (HB) kan verka lockande – men det finns en del klurigheter när det gäller deklaration, ansvar, fördelning av andel i företag samt att gå från HB till AB. I mina ögon är det därför inte ett optimalt alternativ, även om det inte krävs 50 000 kr som insatt kapital som i ett AB.
Oavsett hur ni resonerar med bolagsform ska ni, när ni samarbetar, skriva avtal; samarbetsavtal, kompanjonavtal, handelsbolagsavtal eller aktieägaravtal.
Ansvar
Vilket ansvar en individ eller ägare har i de olika företagsformerna är också relevant att fundera på. Tänk på hur stor ”risk” det är att något ska gå fel med en produkt eller tjänst. I en enskild firma är du personligen ansvarig för eventuella skulder som skulle kunna uppstå. Den enskilda firman är ingen juridisk enhet.
I aktiebolaget däremot kan det insatta kapitalet försvinna vid en konkurs – medan du står mer säker som privatperson (om du som delägare inte gjort dig skyldig till något brott i bolaget, till exempel).
I ett handelsbolag finns det personliga ansvaret men du är även solidariskt ansvarig mot övriga personer i handelsbolaget. Har de inte pengar för att betala eventuella skulder så får du göra det åt dem.
Vad gäller risker kring företaget, tänk dig till exempel skillnaden mellan att ta fram grafiskt material åt kunder och att ha en läkarmottagning. Det kan finnas ekonomiska risker och risk för att saker går fel och får större eller mindre konsekvenser.
Oavsett vilken bransch du är verksam inom bör du fundera igenom eventuella nödvändiga försäkringar – för datorn du använder, för ansvaret du har som konsult eller när du säljer en produkt. Skulle företaget inte gå som du tänkt dig handlar det såklart om att arbeta igenom upplägg och budget innan starten. Fråga dig själv vilken risk du tar!
Förtroende
I vissa fall kan det uppfattas som mer förtroendeingivande om du har ett aktiebolag än en enskild firma – åtminstone mer långsiktigt, då du till viss del har investerat mer i uppstarten. Det kan också vara ett krav för att kunna skriva vissa avtal. Men, i grund och botten anser jag att affären du gör inte styrs av företagsform. Du får bedriva i princip all typ av verksamhet i den enskilda firman, och du kan bygga en företagsprofil som skapar förtroende oavsett form.
Kan jag byta företagsform senare?
Nja, kan man säga. Startar du en enskild firma och vill ha ett aktiebolag, så startar du helt enkelt ett aktiebolag också. Vissa har kvar sin enskilda firma – när till exempel flera personer går in tillsammans som delägare i ett AB, men även vill kunna ta andra uppdrag i den enskilda firman. Andra lägger sedan ner den enskilda firman efter att man från aktiebolaget i princip ”köpt” det som eventuellt finns av värde i den enskilda firman. Det innebär att du ibland kan använda saker som ägs av den enskilda firman som så kallad apportegendom, det vill säga istället för delar av det kapital på 50 000 kr som behövs för att starta aktiebolaget – mer om detta i nästa blogginlägg! Du kan i grund och botten äga/deläga hur många aktiebolag du vill – men endast ha en enskild firma kopplad till ditt personnummer.
Detta inlägg är en fortsättning på den följetong av blogginlägg som tar upp de vanligaste frågorna vi får angående att starta företag. Här hittar du första delen.
Community
Gillar du - precis som vi - idéer, företagande och att träffa inspirerande människor? Bli en del av vår community!