Kreativitet – en inneboende superkraft

Det finns ju ett gammalt talesätt om kreativitet: “Nöden är uppfinningarnas moder”. Jag undrar var detta uttryck kommer ifrån, egentligen? Kanske kommer det från vår historia?

Mina tankar förs till det enkla hushållet på landet. På mitten av 1800-talet drabbades vårt land av svår missväxt och en fjärdedel (!) av vår befolkning, 1 miljon människor, valde att emigrera. Där mitt ute i ingenstans fick var och en klara sig själv och lösa de situationer som uppstod så gott de kunde. Du hade det du hade, så enkelt var det. Din förmåga att komma på en lösning på ditt problem blev en överlevnadsfråga. Några valde att ta sitt pick och pack för att flytta till bättre förutsättningar på andra sidan Atlanten. Men, om du inte hade möjlighet att emigrera återstod bara ett alternativ:

Att helt enkelt göra det bästa du kunde – av det du hade.

Kanske var det därifrån det där gamla talesättet växte fram?

adam_blogg_jord

I motgången fanns drivkraften som gav näring till kreativiteten

Ja, för när det blev lite ”tjurigt” kunde vi på den tiden inte lägga oss ner och ge upp. Nej, istället hittade vi tillit till den mänskliga hjärnan och dess förmåga att hitta nya vägar fram. Bonden som till exempel inte kunde bruka marken för att tjäna pengar fick tänka om och började istället utvinna vattenkraft ur sin bäck. Med hjälp av den kraften kunde han till exempel börja producera tråd och tillverka en mängd olika trådprodukter istället

Kan det vara så att utan friktion så blir människan lite lat och kreativiteten stannar upp? Är verkligen nöden uppfinningarnas moder? Eller är det kanske så att kreativiteten alltid finns där, i både med- och motgångar?

Kreativitet är skapande på gott och ont

Jag brukar likna kreativitet med vattnet som rinner i en flod. Vattnet hittar alltid en väg fram och låter sig inte stoppas. Du kan tillfällig tämja vattnet genom att bygga dammar. Mer och mer vatten samlas då på samma ställe och flödet stannar av. Men förr eller senare antingen brister dammen, eller så hittar floden en ny väg.

Det är just det som är det roliga med kreativitet. Ja, att den kan ta sig olika skepnader och att alla människor ser den på olika sätt. Det är till exempel inte alla som tycker att graffitti på en tunnelbanevagn är kreativitet. Historien är ju även full av exempel på där kreativiteten har tjänat kriminella syften, till mångas förtret. Det finns dock en sak som all kreativitet har gemensamt och det är att det är skapande – på gott och ont.

Det går att tillfälligt bedöva eller hålla tillbaka kreativiteten. Du kan enkelt bedöva kreativiteten med bekvämlighet och rädsla för förändring. Idag kan det ta sig uttryck i att vi tillbringar större delen av vår vakna tid på ett arbete, inte för att vi vill eller för att det är kreativt, utan för att vi måste och för att det är tryggt. Du vet vad du har, men inte vad du får.

adam_blogg_kreativitet2

En del av vårt DNA

Jag väljer att se på kreativitet som en inneboende superkraft som alla människor har tillgång till, alltid och överallt, oavsett omständigheterna. Den finns där, utmejslad under årtusenden, formad av med- och motgångar. Nedärvd i vårt DNA och spridd över hela vår planet i generation efter generation, ständigt till vår tjänst. Den finns där och visar en väg genom alla blockeringar – men bara om vi bara låter den flöda.

Kanske lever vi i en tid nu när människans fulla kreativa potential har förutsättningar för att frigöras mer än någonsin i historien? Kanske ser vi just nu hur det uppdämda vattnet håller på att finna nya vägar? Jag tror att nu, när dammarna brister, så frigörs mänsklighetens och din inneboende superkraft.

Community

Gillar du - precis som vi - idéer, företagande och att träffa inspirerande människor? Bli en del av vår community!

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta till siten godkänner du att cookies används för detta ändamål. Läs mer.
Jag förstår